Winner
Jag har härmed en facebook, vem trodde det?
Otur som aldrig förr.
Först börjar det med att jag inte hittar nyckeln, vet inte hur länge jag står och gräver i min typ lilla väska, som det knappt ryms något i överhuvudtaget, till slut hittar jag den och jag får springa till bilen.
Sen så kokar jag en massa ägg på jobbet och när jag ska ta äggen från plattan så bränner jag mig och äggen hinner bli hårdkokta. (Behöver jag säga att det var sjukt mycket hårdkokta ägg ungefär överallt i köket efter någon timme?)
Efter detta så ska jag skiva gurka, jamen självklart lyckas jag så gott som skiva min tumme också, så halva fingertoppen ser bedrövlig och blå ut.
Sedan så flänger jag in i en bänk med höften och när jag ska vända mig från detta scenario så går jag rakt in i diskbänken.
Sen så hann jag aldrig träffa Sara, Henrik och Saras vänn Anna idag, vilket var riktigt trist, men jag hoppas att vi kan hitta på något snart!
Tur att jag kan äta lite god vattenmelon innan jag går och lägger mig. ;]
Kvällens lyx.
Efter långpromenaden var vi alldeles slut.
Love in animation.
Två vildingar.
Idag är vi hundvakt åt Lille Inu, vilket Agassi är glad över.
De är smått tokiga, håller bland annat fast vid varandras svansar och glider över det halkiga vardagsrumsgolvet, hoppar över möbler och gör grymtande ljud.
En förändring.
Jag gick till köket och hämtade en sax;
(Kanske ska tilläggas att jag aldrig klippt mig ett dugg förr, men jag hade tametusan inte tålamodet att vänta tills frissan.)
Dagens bilder.
Dagen hitills i bilder.
Morgonruffs får en ny innebörd.
HAHA. Vad säger håret?!
Videoklipp från Sozopol.
Bör säga att poolvattnet var super kallt och att jag icke heter Smulan! ;]
Härlig förmiddag.
Antingen Chris Isaak, eller då något i den här stilen;
Förresten så har jag så ont i ansiktet idag. Skrattade så mycket igår, och du ska bara veta hur glad jag är att vi är så bra vänner. You're the best!
Åkt båt, vandrat i skogen bland läskiga myror och grillat falukorv. (igår)
,
Bildörrproblem.
Jag var på väg hem från Station med skodan, kör på som vanligt, och helt plötsligt börjar en massa tuta och peka på bilen.
Jag undrar ju givetvis vad tusan de håller på med, och försöker kolla om det är något skumt med bilen. Jag märker noll.
De fortsätter tuta och peka frenetiskt på våran bil, jag kollar lite extra i backspegeln och där ser jag det.
Bilnyckeln med alla andra nycklar och med ett långt freaking nyckelband.
Jag hade alltså råkat köra iväg med mammas nycklar i bildörren och tagit min egen nyckel till att starta bilen.
Så tack för den ni, inte är de då fel på synen eran! :]
Man är inte alltid den man tror.
Jag har alltid trott att jag var svag, ni vet, på det psykiska sättet. För fysiskt svag är jag då garanterat.
Men det var fel. Jag har klarat mycket mer än vad jag någonsin trodde jag skulle klara av.
Brustet hjärta, alla de gånger man trodde att man skulle falla ihop av sorg och aldrig orka ta sig upp igen.
Men jag orkade ta mig upp igen trots allt. Vet inte hur det gick till men där var jag igen och kastade mig in i något nytt.
Alla de gånger man blivit så besviken och inte vetat hur man ska kunna gå vidare utan det eller kanske till och med den, på tankarna dygnet runt.
De gånger man känt sig så ensammen, eller då man vridit sig i smärta.
När jag hade de där inflammationerna/infektionerna för något år sedan, så var nästan det enda ljus jag såg, det från fönstret.
Jag kunde sätta mig vid det stora, vita fönstret i mitt rum på prästgårdsgatan och titta ut på folk som gick skrattandes förbi.
Jag ville vara en av dem igen, men det kändes omöjligt då.
- Konstigt nog så tog jag mig därifrån, och blev en av dem med skratten.
Jag hittade en lapp i mitt rum för ett tag sedan. Jag minns så väl när jag skrev det, jag var runt 13 år och satt mitt på golvet i den lägenhet vi hade i Munksund. Där hade jag precis rivit ut lådor och var ledsen och arg på det mesta.
Den skrivna skrynkliga lappen hade jag förvarat i en svart tyglåda, det var där jag också hittade den igen.
"Jag hoppas åtminstone jag klarar av att leva till jag blir 15år." Det var mitt största mål just då.
Nästan ytterligare fem år har gått sen jag var 15 och vet ni vad, jag klarade av det med.
Lite bilder
Osså lite bilder från helgen;
Här någerst skulle det vara en käck igelkott. :]
Sen så var inte kameran på hugget resten av helgen, för då var det slut batteri och mitt minne påminde mig inte riktigt.
Hitills av Dagen.
Förresten det här var tårtan som vi gjorde för någon dag sedan;
Den vinner då ingen skönhetstävling, men go var den!
Jo, förresten.
Eftersom Agassi är snabb på att springa ut så var hon tvungen att stiga in.
Helt plötsligt när jag går förbi nästa gång så står hon och pratar på i vårat kök, medans mamma gräddar plättar och säger "jasså, jahaa" varannan minut.
Det var man inte förberedd på. :]
.. och som förra gången, så är jesus & co. uppe på kylskåpet igen. De trivs nog där verkar det som.
Borde tipsa han om min favvojuice oxå så får man hoppas att ifall jehovas vittnen är grejjen, så kanske man får ett pluspoäng, för jag menar.. juicen är ju god. ;]
Frukosttid.
Förut hatade jag morgnar, kanske mest för att nästan ingen annan var vaken när jag var det.
Jag var för rastlös för att sova och alldeles för uttråkad för att göra något vettigt.
Men jag har lärt mig att tycka om dessa timmar som jag tidigare tyckte var alldeles för långa.
Att få ta det lugnt och äta en stor lyxig frukost samtidigt som man ser på något helt onödigt på tv, eller dumklickar på datorn.
Bara tid att ladda upp lite inför den hurtiga dagen.
Nä, tummen upp för tidiga och lediga morgnar!
"Klockan fem på morgonen är världen din. Då har ingen annan varit framme och fingrat på den."
Bilder på gårdagen.
Hon visste som inte vem vi var, men hon blev iallafall extra glad över att lille Filip var där.
Osså var vi en snabbis in på gallerian, behöver jag säga att det gick snabbt? ;]
(pappas bilder)
