Jennifer

Här händer det inte så mycket nytt förutom alla underliga skolhändelser. Umgås med lite vänner och med Jonas, Ullis och Filip. Det är ungefär det.

Men apropå underliga skolhändelser, har varit så galet klumpig på sistone. Pysslade på med behandlingar förra helgen och hade just masserat en stereotypiskt tuff mc-man. Skulle börja med fotvård och när jag ska sätta på skalpellen så hinner jag tänka att "det här går ju himlarns bra, tur att jag lärt mig hur man gör". Happ. Tji fick jag, råkade skära mig själv i två fingrar och började blö som aldrig förr. Jag var lite sådär för optimistisk och tänkte att det bara mest var blod och att det nog inte skulle bli så allvarligt. Droppade lite aliminium i såret och tog på mig plasthandskar som vanligt och började med fotvården, då jag inte fick gå ifrån för läraren. Som tur var så blundade den här mannen under största delen av behandlingen, för det hade nog inte varit så himlarns trevligt att se en handske full med blod hålla på med ens fötter. Nåja, efter vi är klara för dagen så tänkte jag inte så mycket mer på det. Inte förrän dagen efter. Ulrika övertalade mig att fara till akuten och kolla upp om det ändå kanske behövde sys något, då det var ganska djupt och öppet. Får höra flertalet gånger av sköterskorna att jag "minnsan skulle farit direkt inom 6timmar efter jag skar mig, för att sy". Efter min bror snällt skjutsat mig till läkaren fick jag antibiotika och lite plåster att köpa, så det var inte så mycket mer än det. Lite surt bara då vi har mest praktiska lektioner, haha. Man använder de där sablarns fingrarna mer i vardagliga sysslor än man kan tro. De gör någon nytta trots allt.

Förresten så måste jag bara inflika en liten händelse på apoteket. Jag skyndade mig dit för att Jonas satt ute i bilen och väntade, vilket gjorde att jag ungefär småsprang. Sedan när jag börjar närma mig apoteket så märker jag att en kvinna kollar på mig och börjar göra samma sak. Jag hann inte tänka så mycket mer på det, utan fortsätter att spurta dit. Sedan ser jag hur hon alltmer ökar takten och försöker springa om mig. När jag ska höja handen för att trycka på den gröna "receptkö-knappen" så ser jag i slow-motion hur hon helt seriöst hoppar fram och landar precis framför mig medans hon sträcker upp ena handen för att hinna trycka på knappen före mig. Hon lyckades. Haha, jag blev så häpen! Speciellt efteråt, då hon landade precis framför mig och på golvet under kölappsmaskinen. Hon måste ha varit galet stressad för att tävla om den där köplatsen. En väldigt spännande syn!

En annan dag så hade vi haft en lång och seg skoldag med en och annan skum händelse. Jag gick förbi centrum efter skolan för att passa på att handla lite tills nästa buss skulle gå, då vi alltid brukar få sluta precis då min buss gått. Efter shoppingen på coop så börjar jag lunka med min sablarns påse till bussen. Väl där i regnet så kommer den där bussen aldrig och efter tjugo minuter så ger jag upp och börjar lunka till en annan busshållplats för att ta den segare bussen. Före jag tagit mig dit så går helt plötsligt handtagen på påsen sönder och den ramlar med allt i. Typiskt. Efter ett tag då jag lyckats plocka upp alla matvaror och trängt mig på den proppfulla bussen och försökt hitta en plats, hinner jag andas ut för en liten stund. När jag däremot ska vandra från busshållplatsen till huset så ramlar jag med den där påsen i en lerpöl och för att ställa mig upp så tar jag i med lite kraft.. och ramlar ännu mer. Inte en ösig dag må jag säga!

Ja, ibland är livet allt finurligt. :)

Nu ropar Filip på mig för att vi ska äta kladdkaka, inte illa!