Jennifer

Apropå det här med roliga filurer, det verkar bara fortsätta.

I torsdags träffade jag på en väldigt (notera:väldigt) pratglad filur när jag var och handlade.Han pratade om sina barnbarn, köer, påsk, var skeptisk till jesus & co, noterade bland annat att jag hade nästan bara köpt grönsaker och att jag inte skulle ”behöva” göra det. Aldrig har det varit så intressant att stå i en coop-kö må jagt säga.

Jag har rätt mycket att hinna med idag, men började dagen med en prommis. När vi skulle gå ut så träffar vi på en kvinna. Hon börjar först att kolla kärt på Agassi, och säger sedan "ååh, en sådana hundar har jag alltid tyckt extra mycket om". Vi pratar en liten stund om shetlands sheepdogs och sedan börjar hon endast prata mot Agassi. Hon säger då att ifall hon hade han för en liten stund så skulle hon kidnappa honom och aldrig släppa taget. Jag ler lite och hoppas innerligt att hon skämtar, men hon ser dödsallvarlig ut. Efter en liten stund då hon klappat honom less så säger hon sedan att ifall jag behöver någon hundvakt någon gång, så finns hon där.

Sedan fortsätter vi promenaden och under 10minuter så går vi framför en man. När jag väntar en stund på att Agassi ska lukta klart på en sten så hinner han ikapp och börjar prata (mannen alltså, inte hunden). Han börjar med att säga att en släkting till han har haft en likadan hund. Sedan fortsätter han berätta varför han är i Piteå, vars han kommer ifrån, om hans bror som blivit sjuk, om vädret, och om Piteå som stad. Jag vet ärligt talat inte hur länge vi stod där och hur mycket jag fått reda på om han och hans brors livshistoria, men att en prommis som var tänkt skulle gå på ett kick, tog lite längre tid än väntat.


Förövrigt så var jag och Thomas och badade på Pite havsbad i söndags. Lite nostalgiskt sådär, vet inte hur längesedan det var sen sist. Något som däremot var väldigt påtagligt var hur lite energi man hade jämfört med tidigare. Då sprang man ju upp och ner för trapporna konstant i flera timmar, men nu var det lite mer att man försökte göra så mycket som möjligt varje gång man gick uppför trapporna. När vi behövde en liten paus från åkandet så hoppade vi in i ångbastun, den där mixade. Före vi skulle börja dra oss hemåt så sprang jag in på toan och Thomas sa att han skulle vänta i bastun medans. Sedan då jag ska gå tebax till ångbastun och hämta honom så såg jag knappt något när jag går in. Jag sätter mig där vi satt bredvid en lång man, som jag trodde var Thomas. Jag satt mig ju ändå kompisnära kanske ska tilläggas. Han harklade lite och jag sa något i stil med att "är du sjuk?". Då jag inte såg några ögon i all ånga så såg jag bara att hans huvud tittade mot mitt håll utan att han svarade. Då förstod jag. Lite awkward sådär blev det innan jag diskret vandrade ut.

Förresten så har jag slut internet hemma nu och min TV dog precis när jag låg och tittade igårkväll. Helt underligt, snacka om att jag blev förvånad. Den bara blev mörk och vägrade funka igen. Så nu känner jag mig väldigt omodern, ingen tv, ingen tillgång till internet och har en gammal skruttig mobiltelefon som verkar ha sina mindre bra stunder.

Nä, nu sitter jag på bibblan och ska göra lite företagsgrejs, hoppas ni får en fin dag!
Här vankas det grillat ikväll (inte på bibblan däremot), ska bli gott!

Skrattat och umgåtts med familj och vänner, lagat en hel del mat, ätit massor av mat och tårta, gått en långprommis med Sandra och Agassi (och flera förstås bara med Agassi), pussat på mina brorsbarn och mina systerdottersbarn, och solat. Det var ungefär hur min påsk hitills varit. Inte äre ju illa!

Alltså det här med att vara krasslig, vad är grejen? Nämen seriöst, har ni något bra tips på något som motverkat eller åtminstone hjälpt vid förkylning?

Har kört på citronvatten, vitlök (i maten) och te med ingefära. Tänkte däremot köra stenhårt på lite vila men det är nog mest bara för att det är söndag. ;)

Är nära på desperat då min bror och hans familj kommer upp och hälsar på i veckan i Piteå, och det känns som om det skulle vara trevligt att inte överraska med en dunderförkylning. :)

Alltså det är så komiskt.
Sandra nämnde tidigare någon gång att jag på något vis lyckas fungera som en magnet till mystiska typer, och det bara fortsätter.

I torsdags så skulle jag på en kvällspromenad med Agassi och möter en tant. Hon går förbi, och när hon är ungefär en meter bort så säger hon att det är en fin hund. Tacktack, svarar jag. Sedan börjar hon berätta en väldigt lång (notera: väldigt) berättelse om hennes hundars livshistoria. Det var också flera hundar som hade funnits i hennes liv olika årtal, vilket gjorde det lite mer tjorvigt att hänga med. Efter kanske 10minuter så börjar tårarna rinna nerför hennes kinder.. och de blir bara fler och fler. Till slut så gråter hon högt där vi står, mitt på gångvägen i centrum. Jag försöker trösta henne och folk kollar konstigt på mig, som om det är jag som gjort något dumt. Efter några minuter så börjar hon bara gå därifrån och där står jag ensammen helt förvånad.

Idag satt jag ute med Agassi och väntade på att mamma skulle komma förbi.
Helt plötsligt dyker det upp en man och säger att han inte sett mig här förut. Jag svarar att det nog är på grund av alla människor som egentligen bor där, det är ju hur många lägenheter som helst. Han börjar därmed räkna varenda lägenhet, vilket tog ett bra tag innan han kom fram till hur många det var. Också skulle han på något vis räkna hur många balkonger det fanns också, vilket gjorde att han rabblade siffror snabbt som attans. Han frågar sedan om jag kan lista ut vad han jobbar med, men inte kunde jag det. Han visar sitt halsband och berättar att han slipar stenar. Sedan fortsätter han med att berätta vilka datingsajter han är med i, och vad han heter på dessa. Han sa att jag minsann borde skriva till han. Det hela slutar med att han gått igenom varenda datingsajt och vilka fördelar och nackdelar det finns. Sedan sa han farväl till Agassi, gav mig en vink och hojtade att vi skulle synas, jag var mer än tveksam till det kan man väl säga.

Spännande värre. :)

Här på Wåhlins är det fint. Hur nöjd är man egentligen inte nu när värmen är tebax?! Och solen! Underbart. Var just på en låång långprommis, och vi avslutade den med att sitta och sola litegrann.

Väntar fortfarande på det där golvet, men annars trivs jag som fisken i lägenheten! Det är väl också några småsaker som ska göras efter golvet är lagt, men det är bara roligt.
Tar också ett chillpill med att lägga ut ordentliga bilder förrän lägenheten är "klar", men här är en liten minibild iallafall på sänghörnan. Om ni undrar vad det är på tapeten, så är det bara en spegling från fönstret.

Annars jobbar jag och har mig och försöker hinna träffa min fina familj och vänner.

Jag har också insett på sistone att ibland måste man släppa taget om lite onödig kontroll. Man kan inte alltid veta vad folk säger bakom ryggen på en, det är helt omöjligt. Och egentligen, om det var någon som skulle säga något illa istället för att prata med en om det, varför då ge den personen ens tid och ork? Man kan inte bara leva endast för andras skull. Lev istället den tid du har för din egen skull, för det är bara du själv som annars kommer sitta där med ånger.

Ha de finemang. :)

Äntligen har jag överlevt denna migrän också, men med hjälp av lite sömn, och en rar mamma som var i krokarna och lämnade treo, tack för det!

Nu har jag kunnat äta lite igen, och he var gott! Man kan då nästan säga att det enda som är bra med att ha migrän är att man lixom blir väldigt budget med maten. ;)

Då jag inte hunnit få någon tv-dosa ännu så har jag haft en gammal cd från början av 00-talet i bakgrunden. Börjar bli lite less på den än en gång, så nu fick det bli lite datamusik istället för en stund. Vågar inte ha på datorn så långa stunder då det är lite saker som fastnat i själva hårddisken, haha, och den därför blir väldigt varm snabbt. Fråga mig inte hur jag lyckas.

Nä, nu ska jag dona på och sen blire en prommis med Sandra.

Finurligt att jag hamnar här när jag har migrän. Men det är väl då man inte kan göra så mycket annat än att försöka vara så stilla det bara går.

Har precis flyttat in i min lägenhet och det känns rktigt bra. Trivs finemang. Dock saknas det tydligen ett nytt golv och eftersom besiktningen inte var gjord när jag flyttade in så måste detta golvbyte göras med möbler ståendes lite överallt.
Inatt så var det första natten jag sov här, gick som bra förutom att Agassi var lite ovan med allt ljud utanför, så vaknade lite då och då när han var runt och kollade läget.

Förövrigt så har jag suttit och inkomstdeklarerat för företaget helt i onödan. Haha, underbart.

Annars har jag haft besök av Thomas och nu ska jag nog försöka vila bort lite huvudvärk innan det är dags att välja golv.

Hoppas ni har en härlig måndag!