Lite flum såhär på en onsdagskväll.

Det har varit rätt mycket på sistone, men det är bara härligt. Än så länge känns det så overkligt, att jag stiger upp på morgonen och far till en lokal i Öjebyn och pysslar med något som jag genom skolan lärt mig. Sedan kan jag fara hem eller till en kompis och leva på som vanligt. Att jag lixom kan kalla det för jobb nu för minst ett år framöver, det känns så spännande. Ska bara få lite mer koll på all pappersarbete hit och dit, men förhoppningsvis kommer det också till slut!

Var och kollade på en lägenhet idag, den var hur fin som helst. Dock var jag trea på den, men ändå, man kan ju alltid drömma sig bort.

Jag tycker att det är rätt intressant hur vi människor ibland funkar. Hur vanor och inlärning påverkar hur vi uppfattar saker och ting. Te.x. går jag hemåt från något hus i andra delen av stan och jag vet att jag alltid lyckas göra illa mig på en taggig sak som ligger på vägen på ett visst ställe, så kommer jag ihåg att det kommer göra ont om jag kliver på denna, och på grund av detta gör jag allt för att undvika att det ska hända igen. Det var bara egentligen en urdålig metafor, men ni kanske förstår hur jag tänker? Vanan gör beteendet. Ska jag helt plötsligt lära mig att laga mat på ett nytt sätt så tycker jag att det är jobbigt för att det är något nytt, och inte för att det är jobbigt att laga mat. Nä, jag vet inte riktigt var jag vill komma med detta, men vanor kan faktiskt hjälpa en att inte alltid få så höga förväntningar på vissa annorlunda och främmande saker. Man lixom kan vara tillfreds med att vanan oftast ändå kommer finnas där oavsett. Lite som en livlina som man alltid kan luta sig bak på. Såvida nu inte själva vanan försvinner på grund av det nya och främmande visar sig vara roligare än vad man först trott. Men då är det ju bara positivt. Nä, nu ska jag sluta flumma.

.. Men apropå alla vanor, så bestämde jag mig för att bryta vanan genom att ta och göra en chokladkaka. Eller nja, det kanske inte var därför.. men gott var det. Två flugor (förlåt!) i en smäll. Lite ont i magen såhär efter allt lyxande (trots att det såklart var mjölkfritt!) men ibland är det allt värt det. Tur att det inte händer så ofta så man får en anledning till lite vardagslyx. :)

Annars så lunkar, eller snarare, hoppar det på här. Dock inte bokstavligt, för i bloggen ekar det rätt tomt som vilken dag som helst.
Förresten så har jag ett sådant träningssug. Jag trodde inte jag skulle säga det, men jag rent utav längtar efter att få träna lite. Mest för att man ibland känner att man kan bli så rastlös trots att man egentligen borde vara trött efter en lång dag, ni vet sådan där ouppskattad energi? Måste göra något åt detta, tror jag får försöka boka in ett träningspass med Sandra, hon har koll på allt hurtigt och sådant finemang! :)

Kommentarer
Postat av: Sandra

Ja snälla kom och träna med mig! Behöver en träningspartner! :)

2011-01-10 @ 00:12:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0