Hej igen.

Haha. Jag har verkligen sämst rubriker. Borde egentligen skippa dem överhuvudtaget.
Hade förresten glömt bort att jag hade min minidator kvar, seriöst, hur lost in space får man vara?!
Men aldrig har jag varit så glad av att se den. Den må vara segare än vad jag är i tunnelbanan (alla blir irriterade på mig och försöker hitta bästa lämpliga tillfälle att springa om mig), men kärlek till den ändå. MSN var jag tvungen att ominstallera likaså, men känner att jag haft lite internetabstinens, så det är väl värt det.

Hur lever och mår ni (-töntiga tjejen som skriver frågor till sina söta läsare som iggar frågorna ändå-)?

Känner mig lycklig och sådär tillfreds idag. Trots att jag vaknade av Agassi som spyr och en jobbig alarmsignal. Men han missade mattan (som tur var) och verkar må bra ändå och jag fick ett ärende gjort. Började också dagen med en långdusch, härligt.

Gick igenom garderoben för femtielfte gången i fredags typ. Insåg att jag inte har mycket kvar, haha. Saker går sönder eller sitter så mysko. Provade om det skulle kunna eka därinne, och det gjorde det tametusan.

Livet har förändrats mycket på sistone, eller det är iallafall vad det känns som. Jag tror till det bästa också, men vågar inte riktigt känna efter ordentligt ännu. Vill inte ha fler tankar som surrar omkring än vad jag redan har. Är nog snurrig själv också. Däremot har jag blivit bättre på att säga ifrån om det är saker jag inte håller med om, och det känns så skönt. Jag vågar stå upp mer för det jag tror på, det är lite befriande flummigt nog.

Trivs bra i lägenheten förövrigt. Dock är den som en bastu vid fel tillfällen, typ när det är varmt ute och man vill in och svalka sig, och när man ska sova. Har inte blivit många timmar sömn på sistone. Tänkte att jag skulle frysa inatt då jag bytte täcke till ett supertunt, men det blev lixom ingen skillnad. Lite epic fail som jag och Sandra skulle ha sagt.

Det var förresten utgång i lördags. Apropå fail alltså. Först for vi te en förfest och sen ställde vi oss kö till 1906. Stod där i ungefär en timme, och när vi är ack så nära ingången, så säger vakten att det är fullt, haha. Vi pressade oss ut ur det smala stängslet och gick till Challange istället. Snacka om folktomt alltså. Så då gjorde vi sista försöket på Kalles. Det funkade lixom för en stund, men sedan kände vi oss mättade (av kroglivet) och gick och åt istället. Trots att det inte riktigt blev så himlarns ösigt så hade jag och Sandra det så kul tsm, och tur är väl det.

Shit, vad jag skriver. Och inte är det en logisk röd tråd i det hela heller.
Vaknade upp imorse av migrän och var naiv och trodde det skulle gå över. Väntade in i det sista med att halsa mitt älskade treo koffein, det är ju så äkligt med brus. Nu har det iallafall gått över så jag är lagomt nöjd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0